Bråna äng 18 juni 2020
Här följer en redovisning av årets hittillsvarande tillsyn av ängens flora och fauna år 2020.
Besöken under våren försommaren har varit av observerande karaktär med spontana anteckningar och
fotodokumentation av flora och fauna.
Den 18 juni utfördes en mera omfattande florainventering bestående av en grov översiktlig florainventering av
hela området samt en detaljerad inventering av 10 st. fasta inventeringsrutor på 1x1m. som är utlagda över
områdets olika marktyper.
Klasefibbla åter en vanlig art i Bråna äng Smultronvisslare en liten fjäril som återvänt till Bråna äng
Resultatet av den översiktliga – ”mera svepande florainventeringen” och den mera detaljerade inventeringen av
rutor gav ett positivt besked av ängens nuvarande status och utveckling. Genomgående är ängens fältskikt mera
lågväxande jämfört med tidigare år. Årets medelhöjd blev 35 cm, (2017=70 cm). Antalet arter i varje ruta har
dessutom ökat med 25% jämfört med år 2017. Årets medelantal per ruta = 32 arter. (2017=25 arter).
Betande djur i Bråna äng har bidragit till en radikal förändring av ängens flora och fauna.
Artsammansättningen i samtliga inventeringsytor har dessutom ändrats radikalt, ett flertal arter som tidigare
dominerade (oönskade arter) har minskat avsevärt medan andra arter (önskvärda arter) har ökat. En bidragande
orsak till florans gynnsamma utveckling är med största sannolikhet rätt satsning på bra åtgärder såsom utgallring
av buskar och träd (mera instrålning av ljus) införsel av betande djur (selektivt bete, tramp av klövar, högar av
spillning, blottläggning av jord, effektivare bortförsel av kväverik förna m.m.).
Ängssvampar i Bråna äng hösten 2019 Brudborste i ängens fuktiga parti
Förändringar av förna och markskikt har även gynnat ett flertal ängssvampar. Florans högre artdiversitet har
dessutom påverkat markens beskaffenhet och nedbrytning positivt, förändring av nedbrytande arter har ökat som
daggmask, hoppstjärtar och dyngbaggar. Fjärilar och pollinerande insekter har ökat markant. Fågellivet har
gynnats i positiv riktning.
Törnsångare har observerats i Bråna äng
Björktrast har blivit sällsynt och är numera rödlistad. 1 par
häckade i Bråna äng i år.
Arter som inte är önskvärda i en blomsteräng som Bråna äng och som har minskat radikalt de senaste 5
åren:
brännässla, grenrör,
humleblom, hundloka Midsommarblomster
hundäxing, kruståtel, och hundkex är högörter
kärrfibbla, liljekonvalj, som gynnas av kväverik
maskros, mjölkört, jord.
skogsnäva, smörboll,
tuvtåtel, videört,
vitsippa, älggräs,
ängsgröe, ängssyra
örnbräken,
smörblomma
.
Arter som är önskvärda i en blomsteräng som Bråna äng och som har ökat radikalt de senaste 5 åren:
brudborste, darrgräs, Slåttergubbe har åter
gökärt, fältvädd, etablerats i Bråna äng.
gullviva
liten blåklocka
nattviol, ormrot
prästkrage,
slåttergubbe
sommarfibbla,
svartkämpar, svinrot
teveronika, vårtåtel
ängsskallra
ängsvädd
Sammanfattning av 2020 års inventering av flora och fauna.
Bråna äng har en lång tradition som slåtteräng, säkerligen flera hundra år. Andelen ängsareal var förr mycket hög
på småländska höglandet och kulminerade under 1800-talet. De flesta ängarna förblev intakta och brukades
enligt äldre traditioner fram till 1950-talet då vallodling på åkermark fick ett stort genomslag. Ängarnas betydelse
för insamling av vinterfoder försvann och de forna ängarna övergavs, slåtter, bete och även lövtäkt minskade
vilket medförde succesiv igenväxt av ängar.
En långvarig epok gick i graven, mängder av växt- och djurarter som under århundraden anpassat sig till
ängsmarkerna och dess speciella skötsel förlorade i ett slag möjlighet till fortlevnad.
Bråna äng har en areal av 1,1 ha. Historiskt betecknas området delvis som fossil åkermark, det finns 5 bevarade
röjningsrösen samt en sk. ”skalmur” (låg stenmur) inom norra delen. I södra delen finns en hägnad med
smålandsgärdesgård. Området betecknas generellt som öppen slåtteräng glest bevuxet med björk, asp och
klibbal, i buskskiktet finns hassel. Enligt ängs-och hagmarksinventeringen (Nr:3A9 YWR) har ängen en artrik flora
med bl.a. slåttergubbe och nattviol. Natura 2000 beteckning 6510 (slåtteräng i låglandet). Områdets
markförhållanden kan indelas i två delar, hårdvallsäng av torr typ och sidvallsäng av fuktig högörtstyp.
Historiska uppgifter om floran är knapphändiga och svårfunna. Det omtalas i svepande information att inventering
är utförd 1984, uppgifter som inte har kunnat verifieras. En mera omfattande och utförlig inventering utfördes av
undertecknad (U. Björkman) 2014 för Vägverkets räkning eftersom riksvägen norr om Bråna äng skall byggas om.
Året därpå, 2015 utfördes en ytterligare inventering av Bråna äng för Nässjö Naturskyddsförenings räkning.
Inventeringarna gav vid handen att Bråna äng fortfarande har en intressant flora men att kväveälskande högörter
numera dominerade fältskiktet helt, och att de allra flesta ”traditionella” ängsväxterna trängts tillbaka. Även trädoch buskskiktet bedömdes vara allt för tätt och beskuggande.
År 2016 satsade Nässjö Naturskyddsförening stort på att fira 40-års jubileum av ängens skötsel. Ett riktigt kalas
anordnades i ängen med diverse muntrationer och vackra tal. Flera medlemmar som varit med från början av
ängens skötsel kunde glädjas över bedriften att under 40 år medverkat till ängens skötsel och bevarande.
Det framkom emellertid att ängen under dessa år förändrat en del med påfallande ökning av träd och buskar samt
högväxande gräs och örter och avsaknad av ängsblommor som jungfrulin, darrgräs, slåttergubbe, ögontröst,
sommarfibbla, ängsskallra, solvända och svinrot. Även konstaterades att Bråna ängs klassiska raritet ”klasefibbla”
inte längre stod att finna.
Senare på hösten 2016 samlades en liten grupp entusiaster vid Bråna äng för att lägga upp en ny plan för ängens
skötsel för att på sikt åter kunna njuta av ängsblommor som förr var vanliga i ängen. Beslutades att avverka en
hel del träd och buskar för att återfå mera ljus i ängen samt att följande år (2017) återinför betesdrift med kor efter
slåtter på sensommaren och hösten.
Vi kan nu genom inventeringar konstatera att åtgärderna som genomförts varit lyckosamma och att trenden med
domminas av högörter har brutits med arter som hundäxing, hundkex, smörblomma, midsommarblomster,
örnbräken, älggräs, ängsgröe, brännässla, kvickrot, kirskål, humleblomster, liljekonvalj, kärrfibbla, grenrör, videört,
smörbollar, m.m.
Vi kan även glädjas åt att vårt flaggskepp ”klasefibbla” som hade nått en kritisk gräns 2015 med 10 plantor åter
har etablerats med ca 400 plantor och att slåttergubbe, slåtterfibbla, sommarfibbla, svinrot, ängsskallra, darrgräs,
ormrot, svartkämpar, vårstarr, gullviva, flockfibbla m.m. återfinns rikligt i ängen. Fortfarande saknas jungfrulin och
ljus solvända, – arter som sannolikt måste sås in för att kunna etableras.
Bodafors den 24 juni 2020
Uno Björkman